Jepp, igår spydde jag. Jag slapp det helt med T och har klarat mig ok denna gången, tills igårkväll när jag lagade maten. Jag är så glad att det bara var en liten en och utan spysmaken, men kul var det ju ändå inte. Jag får alltid kväljningar när jag får en slemklump i halsen, vilket är ganska ofta just nu, och igår var det ju som sagt kört.

Blir till att ta med mig mina Postafen när jag drar in till stan snart, man vet ju aldrig om det behövs.

Illamåendet vill inte ge med sig ordentligt, äter Postafen nu som faktiskt hjälper riktigt bra, det är ju bara synd att man blir ännu tröttare av dem.

Jag jobbar 2 timmar varje morgon nu, åtminstone fram till och med torsdag i nästa vecka, lagom kul att gå upp 5 på morgonen men så har jag ju resten av dagen på mig att vila och försöka koppla av sedan. Snart kan man ju börja njuta ordentligt av graviditeten också. V.9+6 idag så det närmar sig milstolpen på 12 veckor.
Skällde ut J igår också, bad honom köpa kaviar och karlsloken kommer hem med en burk caviar, wtf!!! Jag vill ju ha kaviar på mina ägg, vanlig jäkla Kalles Kaviar!!! Dessutom hade han glömt köpa majs till tacos-middagen, han fick snällt springa iväg och köpa det ändå, sur var jag, som ättika

Det känns som en riktigt bra dag idag, hyfsat med energi, en glad liten tjej och inte så mycket illamående...
V.9 (8+3) så snart borde ju illamåendet minska också om man ska tro på det som sägs, vore ju inte helt fel om det är så. 1/5 avklarat nu, känns på något sätt som att tiden går hyfsat fort i alla fall, minns att allt var en hel evighet bort med T, så känns det inte nu.

(bild från http://kostradgivaren.blogg.se)

Knyttet är stor som en jordgubbe nu enligt vad jag läst, ganska fascinerande hur fort det gått ändå

Jahapp, då var det snart dags att börja sova med bh igen, obekvämt enligt mig men hellre det än en dyngsur säng. Bröstmjölken börjar redan komma vilket ju är bra men jobbigt när man har mer än 3/4 kvar...

Har för övrigt känt mig som världens värsta mamma idag. Har varit ensam med T sedan igår eftermiddag och J kom hem vid 14 idag men hade då, dum som han är, inte sovit en blund och stupade omkull i sängen direkt. Kul för mig som sovit som en kratta och sedan mått illa större delen av dagen, dessutom har T valt idag till att vara på ALLT som hon inte får. När hon gör det och jag mår illa så blir jag irriterad och arg, och då mår jag dåligt över att jag blir arg så jag börjar gråta istället och mår allmänt uselt, och då känner jag mig som världens sämsta mamma och gråter ännu mer... Hatar sådana dagar

Gud vad jag blir trött! Har visserligen shoppat hela eftermiddagen men jag skulle kunna somna nu, och det går ju inte för sig när man har en liten tjej att ta hand om här hemma.
Ska lyda sambons råd och köpa mig en pizza till ikväll, han är inte hemma så jag kan ju frossa på egen hand. Bli helnyttigt med lunch på donken och pizza till middag men det är så svårt med mat, jag blir aldrig riktigt sugen på något och det jag är sugen på måste jag äta för att inte må illa typ. Att äta middag är ingen höjdare dock, blir så sjukt mätt på ett par tuggor men jag vet ju att Knyttet tar det h*n behöver.

Drömde att ajg blödde mängder i natt, alltså värre än direkt efter förlossningen med T, det bara forsade, men det kändes ändå inte som att det var missfall. Skumt man kan drömma ibland, avskyr att drömma att jag blöder men oftast får man ju sådan panik i drömmen också men jag var cool-lugn hela tiden... Jaja, drömma kan jag väl gå med på iaf, bara det inte blir så irl. Längtar verkligen efter våran lilla 2a, ska bli så härligt med den där första tiden igen

Jag är ingen rolig mamma för tillfället, hur kul kan det vara för en liten tjej som inte förstår varför mamma är så trött och mest ligger i sängen och sover om dagarna?
Vissa dagar är bättre än andra dock, fast jag känner mig mer och mer som i början av graviditeten med T när jag kunde ligga heldäckad i sängen hela dagen med temperatursvallningar från helvetet. Aptiten har rykt all världens väg också, får mest tvinga i mig något. Fördelen är väl att godissuget är borta det med, har över 1 kg godis i skåpet sedan i måndags och har kanske ätit 5 bitar sammanlagt. Chipspåsarna är orörda de med, kanske läge att kolla vad vågen säger så jag vet vart jag börjar denna gången.

Bara 1 månad till den berömda 12-veckorsgränsen nu, det är ju skönt åtminstone. Då kan jag med gott samvete berätta för allt och alla, bara ställa mig och skrika "JAG ÄR GRAVID" rakt ut och känna mig så där löjligt stolt och lycklig

Idag har jag verkligen inte mått på topp, kände mig febrig i morse och har mest legat i sängen och gjort ingenting.
Stör mig dock på att jag blir så sugen på drinkar när jag är gravid, med mycket alkohol... Jag dricker sällan men både med T och nu så är jag så sugen på en P2 eller Piggelin eller varför inte en Isbjörn. Undra just om det finns några bra alkoholfria alternativ till dem, Midori och blå Curaco är ju så underbart gott.

Bara en månad kvar nu tills vi ska berätta för svärmor och svärfar m. familjer, min mamma vet redan och min pappa har kanske fått höra från henne eller så får han veta om 14 dagar ca. Det är inte lätt att hålla en hemlighet liksom.
Efter nyår (troligen i samband med ultraljudet) ska vi in på Babyproffsen och kika på syskonvagn, det kommer behövas eftersom T bara kommer vara 1,5 år när Knyttet kommer. Sängbiten har vi nog redan klarat av, T ska få en växasäng/juniorsäng och Knyttet får överta hennes spjälsäng. Känns som att det är ganska lagom med att byta säng när hon är kring 1,5 eftersom hon med största sannolikhet kommer klättra ur spjälsängen på rutin då.

Jag blir galen, hade jag verkligen sådan här temperatursvallningar med T? Jag fryser så jag skakar ena sekunden för att sedan svettas som en gris i högsommarvärmen. Dessutom har jag börjat få konstiga kramper i ena foten, underbart skönt, och matlusten är totalt borta. Jag är en gottegris men nu köper jag hem något och glömmer sedan bort det i en vecka typ. Är verkligen inte sugen på att äta någonting alls, någonsin, utan får tvinga i mig lite mat.
För en vecka sedan så vräkte jag ju i mig allt jag kom över, skumt det där.

Har legat halvdäckad hela dagen, så otroligt skumt illamående, inte tydligt alls utan bara diffust i bakgrunden så jag inte orkat ett jota. Har lyckats plocka upp ett akvarium från förrådet och ställa i ordning det men det är verkligen allt förutom att ligga i sängen, läsa och knapra fizzy rolls. Somnade en stund mitt på dagen när J och T var ute på långpromenad.
Bara en dryg månad till inskrivningen och sedan ca 1 månad till rul efter det, längtar efter att få se vår lill*, tiden har faktiskt gått ganska fort hittills, dessa 3 veckor som det är drygt sedan mitt första plus. Haha, 3 veckor är ju bara en liten jäkla fis i rymden!

5+6 idag, imorgon är det v.7 som gäller. Tiden går ganska fort ändå.
Jag har lovat mig själv att verkligen stanna upp och njuta av denna graviditeten, jag har ju saknat det så enormt mycket, men de första 12 veckorna får gärna rusa iväg så att missfallsrisken minskar och man verkligen kan gå ut med att man är gravid till allt och alla.
Längtar efter magen, de första rörelserna, sparkarna och allt mys med magen...

Idag har jag fått hem en t-shirt till T som jag beställde för ca 1 vecka sedan från gladagrodan.se. Den var kanonfin på så nu väntar jag bara på att få tillåtelse av J att ta på T den någon dag.
Mina symptom är nästintill borta, mådde riktigt illa i morse på jobbet, tur att man redan var hukad över en toastol innan illamåendet kom. Har fortfarande inte spytt något dock, tack och lov eftersom jag får panik när jag gör det.

Var ju på hälsosamtal hos BM i förra veckan och hon pratade då om influensavaccinering. Med T var det svininfluensan som gällde men jag vägrade vaccinera mig och är 99% säker på att jag skippar det denna gången också. Jag och J pratade lite om det idag dock, får se om vi fortsätter med det eller om vi var överens.

Jag hatar hormoner, verkligen avskyr dem. Jag blir så fruktansvärt elak mot de jag älskar mest i hela världen. Och framför allt så kan jag börja stortjuta över att jag har dem, lyckotårar självklart men ändå. Är ju jättebra att stortjuta när man sitter och leker med T bara för att man plötsligt inser vilken tur man har som har henne, och hennes pappa och lilla Knyttet. Jag har sådan enorm tur som inte behöver lida av ofrivillig barnlöshet, som slipper kämpa i åratal för att bli gravid. T var ju en liten halv-hoppsan och Knyttet är ju en liten chock h*n också. Nog för att jag ville och vi försökte lite lätt men genomsnittet är ju 6-7 försök och är man överviktig, som jag är, så ska det ju vara svårare och ta längre tid att bli gravid, så att vi lyckades direkt var ju verkligen en liten chock, men en glad sådan

Nej, hormonerna skulle jag nog kunna skippa, speciellt när jag är ensam hemma med T

Det är så jobbigt med hemligheter, känns som jag kommer spricka snart men det är inte så långt kvar nu...

Men jag kan nog behöva min M också, någon jag kan prata öppet med utan att vara rädd för att avslöja mig

5+0 idag, nästan halvvägs till den magiska gränsen då missfallsrisken sägs sjunka drastiskt.

Gårdagens besök hos BM gick fint, pratade lite om min förra graviditet och fick även veta att vul kunde jag ju glömma att jag skulle få då de är extremt snåla med det här omkring. Och inskrivningen blir 2 december, då är jag i v.12 enligt deras beräkningar...


Hormoner finns det ju åtminstone, fick totalt vredesutbrott på J igår pga en riktig skitsak som jag normalt hade blivit glad över. Bara hoppas det inte blir värre, jag vill inte vara lika extremt känslig som med T.

Hmm, torr hals verkar vara mitt största problem så här långt... Blir snustorr på 5 röda och har sedan hela ahlsen full med slem som inte vill ge med sig, kolsyrat vatten eller läsk är det enda som verkligen funkar när det blir som värst.